Populära artiklar
De senaste diskussionerna på forumet
EUDR-ändringar: Vad företag behöver veta
De senaste ändringarna av EUDR 2025 innebär nya möjligheter och utmaningar för företag
Publicerad september 16, 2025
Nicolas Wolf
Expert@Era of We
Europeiska unionens avskogningsförordning (EUDR) fortsätter att omforma globala leveranskedjor genom att skärpa kraven på hållbarhet, transparens och tillbörlig aktsamhet.
Även om förordningen tydligt ställer krav på avskogningsfria produkter, medför den också betydande operativa utmaningar för företag som handlar med EU. Nyligen genomförda justeringar av EUDR är avsedda att underlätta efterlevnaden, särskilt vad gäller den administrativa bördan, utan att försvaga förordningens centrala mål. Från att effektivisera inlämningar av tillbörlig aktsamhet till att förfina benchmarkingkategorier har dessa förändringar betydande konsekvenser för företag som navigerar i efterlevnaden av EUDR.
Varför spelar dessa förändringar roll?
EUDR markerar ett avgörande skifte inom handeln; företag kan inte längre enbart förlita sig på kostnad och effektivitet. Istället har hållbarhet och avskogningsfria inköp blivit icke-förhandlingsbara riktmärken för marknadstillträde.
Det finns dock betydande utmaningar förknippade med efterlevnaden av EUDR, till att börja med ökad administrativ börda. Förordningen kräver att företag upprätthåller strikta och omfattande system för tillbörlig aktsamhet; detta kan kräva att vissa företag inrättar nya system och processer för att hantera efterlevnadskraven. Dessutom kräver EUDR omfattande datahantering, vilket kan öka belastningen på ett företag.
De föreslagna ändringarna av EUDR syftar till att minska denna administrativa börda genom att förenkla benchmarkingsystemet, minska mängden data som krävs och minska vissa skyldigheter.
Vilka är de viktigaste förändringarna i EUDR?
- Återanvändning av tillbörlig aktsamhetsutlåtanden (DDS): Stora företag kan nu återanvända befintliga DDS när relevanta produkter som tidigare funnits på EU-marknaden återimporteras, vilket minskar mängden information som behöver behandlas.
- Auktoriserade ombud: Ett auktoriserat ombud kan lämna in DDS:er för medlemmar i företagsgrupper, vilket förenklar inlämningsprocessen.
- Årlig inlämning: Företag får lämna in DDS årligen istället för för varje sändning eller parti som släpps ut på EU-marknaden, vilket potentiellt kan minska antalet DDS som krävs avsevärt.
- Förenklade skyldigheter: Stora företag kommer nu främst att fokusera på att samla in referensnummer för DDS från leverantörer och använda dessa referenser för sina egna DDS-inlämningar.
Ändringar i EUDR-riktmärken
EUDR-riktmärken kategoriserar länder baserat på faktorer som produktionstrender, nuvarande avskogningstakt och utbyggnadstakt för jordbruksmark. Dessa kriterier beskrivs i lagstiftningen och kategoriserar länder enligt följande:
- Riskbetyg per land (låg, standard, hög)
Den 22 maj 2025 publicerade Europeiska kommissionen sina klassificeringar av länderrisker enligt EUDR: 4 länder klassificerades som hög risk, 140 som låg risk och resten, inklusive Brasilien och Indonesien, klassificeras som standard.
- Hur benchmarking påverkar företagsskyldigheter
Lågriskursprung: Operatörer behöver fortfarande spårbarhet, bevis på laglighet och ett DDS, men kan hoppa över riskbedömnings- och begränsningssteg.
Ursprung av standard-/högrisktyp: Fullständig due diligence krävs, komplett med bedömningar och riskreducerande åtgärder.
- Konsekvenser för marknadstillträde och granskning
Produkter från högriskländer kan bli föremål för strängare tull- och tillsynskontroller.
Riskklassificeringar formar investerings- och inköpsbeslut: inköp med låg risk kan bli en konkurrensfördel, medan standard-/högrisk kan kräva stöd i leverantörskapaciteten eller diversifiering av leverantörsportföljen.
Detta benchmarkingsystem är utformat för att vara dynamiskt för att stimulera producenter att implementera mer hållbarhet, spårbarhet och transparens i sina processer. Detta innebär dock också att inköpsföretag måste förbli flexibla och bygga efterlevnadssystem som kan anpassas över tid.
Dessutom har vissa nu föreslagit att man lägger till en fjärde kategori, ”försumbar risk”, men detta medför sina egna problem. De flesta länder, inklusive EU-medlemmar, klassificeras som låg risk enligt det nuvarande benchmarkingsystemet. En försumbar riskkategori skulle ytterligare undanta länder från granskning och föreslås för att återspegla verkligheten i vissa länder med robusta hållbarhetssystem.
Oro kring förändringar i EUDR
En stor oro med de senaste förändringarna är att kategorin ”låg risk” potentiellt skulle kunna öppna ett kryphål som skulle undergräva målen för EUDR.
Aktörer som köper in varor från "lågriskländer" kan dra nytta av en skyldighet till "förenklad due diligence" och begränsade kontroller från behöriga myndigheter. Avskaffandet av spårbarhetskravet skulle göra systemet sårbart för bedrägerier och penningtvätt, eftersom produkter från högriskländer skulle kunna handlas som om de producerats i "lågriskländer", vilket eventuellt äventyrar EUDR:s effektivitet, även om produktens verkliga ursprung kommer att återspeglas i Traces-systemet.
Riskkategorierna kan också förändra hur och var företagen köper in varor. Till exempel kan ett timmerföretag som köper in varor från två ursprungsländer välja att endast köpa in varor från lågrisklandet för att undvika efterlevnadsskyldigheter och ytterligare pappersarbete. Detta kan destabilisera befintlig handel och driva bort små producenter från den globala marknaden.
Steg som företag bör vidta nu
- Granska och uppdatera leveranskedjans data
Företag bör kartlägga sina inköpsursprung ner på jordlottsnivå och säkerställa att alla leverantörer identifieras och verifieras.
Detta inkluderar att uppdatera leverantörsavtal för att återspegla EUDR-skyldigheter och samla in nya datapunkter som kan krävas för tillbörlig aktsamhet. Regelbundna granskningar av dessa data är avgörande, särskilt med tanke på benchmarkingsystemets dynamiska karaktär.
- Implementera eller förbättra spårbarhetsverktyg
Företag bör investera i digitala lösningar för att stärka synligheten i hela leveranskedjan. Dessa verktyg förenklar inte bara rapporteringen utan bygger också upp motståndskraft om riskklassificeringar ändras.
- Anpassa due diligence till benchmarkingresultat
För ursprung med låg risk kan processer effektiviseras samtidigt som efterlevnaden bibehålls.
För ursprung med standard- eller högrisk är dock fullständig riskbedömning och riskreducering fortfarande nödvändig. Att anpassa rutinerna till dessa riskkategorier säkerställer effektivitet utan att offra tillsynen.
- Utbildning och interna policyjusteringar
Efterlevnad av EUDR kan inte isoleras; det kräver samordning mellan upphandling, efterlevnad, hållbarhet och juridiska funktioner.
Företag bör uppdatera interna policyer för att återspegla det nya regelverket, inklusive tydliga protokoll för datainsamling, riskbedömning och inlämning av due diligence-utlåtanden. Utbildningsprogram är lika viktiga för att säkerställa att personalen förstår både skyldigheterna och den bakomliggande logiken.
Förändringarna i EUDR ger både lättnader och nya komplexiteter för operatörerna. Viktiga uppdateringar inkluderar möjligheten att återanvända tillbörlig aktsamhet (DDS), årliga inlämningar snarare än per sändning, förtydligade roller för auktoriserade representanter och förenklade skyldigheter för stora företag i senare led. Det reviderade benchmarkingsystemet klassificerar nu fyra länder som högriskländer, 140 som lågriskländer och resten som standard, med potentiell framtida debatt om att lägga till en kategori "försumbar risk".
Medan lågriskupphandling erbjuder effektiviserade krav, är standard- och högriskursprung fortfarande föremål för fullständig due diligence, vilket formar hur företag hanterar leverantörsengagemang, riskhantering och investeringsstrategier. Samtidigt väcker förslaget om en kategori för "försumbar risk" oro över kryphål, brister i tillämpningen och potentiella marknadssnedvridningar.
För företag kräver vägen framåt proaktiva justeringar: förbättrade spårbarhetssystem, granskning av leveranskedjedata, anpassning av due diligence till förändrade benchmarkingresultat och förstärkning av intern utbildning och styrning. Framgång inom det föränderliga EUDR-ramverket kommer att bero på flexibilitet och balans mellan efterlevnadseffektivitet och det bredare kravet på hållbara, avskogningsfria inköp.
Om författaren
Nicolas Wolf
Coffee lover and COO of Era of We
Add comment
Mer om The Innovation Lab
Anmäl dig och bidra nu