Populära artiklar
De senaste diskussionerna på forumet
Senareläggning av EUDR 2025 - Vad du behöver veta om de senaste uppdateringarna
En senareläggning av EUDR 2025 har föreslagits, vilket skapar osäkerhet för många företag Här är vad du behöver veta.
Publicerad November 3, 2025
Nicolas Wolf
Expert@Era of We
Europeiska unionens avskogningsförordning (EUDR) är ett av de mest ambitiösa hållbarhetsinitiativ som EU någonsin har genomfört, och syftar till att begränsa avskogning kopplad till globala leveranskedjor. Men när verkställighetsdatumet i december 2025 närmar sig har Europeiska kommissionen föreslagit en delvis försening och justering av dess införande.
Detta drag återspeglar de operativa, tekniska och administrativa utmaningar som både tillsynsmyndigheter och företag står inför när de implementerar ett sådant dataintensivt ramverk. För både europeiska aktörer och globala exportörer ger uppskjutningen värdefullt andrum för att anpassa system för due diligence, datahantering och processer för leverantörsengagemang.
Ändå är färdriktningen oförändrad: EU förväntar sig att företag säkerställer fullständig spårbarhet och "avskogningsfri" inköp. Att förstå vad förseningen omfattar och vad den inte omfattar är nu avgörande för ledare inom upphandling, efterlevnad och hållbarhet inom olika branscher som förbereder sig för nästa efterlevnadsfas enligt EUDR.
Varför föreslogs en senareläggning?
Det finns flera orsaker till det föreslagna uppskjutandet av fullständig verkställighet enligt EUDR. De viktigaste delarna är:
- Problem med operativ beredskap: Europeiska kommissionen har pekat på kapacitetsbegränsningar i sin planerade IT-infrastruktur, ”EUDR-informationssystemet”, som är avsett att ta emot och behandla stora mängder tillbörlig aktsamhet från företag.
- Antalet efterlevnadsrapporter: Industrin och EU antydde att antalet obligatoriska rapporter kan vara betydligt högre än ursprungligen uppskattat, potentiellt hundratals miljoner till en miljard årligen. Detta innebär en belastning för både företag och tillsynsmyndigheter.
- Motstånd från intressenter: Producenter och handlare som exporterar råvaror som palmolja, soja, nötkött och kakao har uttryckt oro kring beredskap, kostnader för efterlevnad och konkurrenssnedvridningar. Till exempel välkomnade Malaysias palmoljeorgan extra tid för förberedelser.
- Konkurrens-/marknadsproblem: Vissa stora jordbruksföretag har påpekat att osäkerhet kring regleringens tidslinje hindrar investeringar och planering av leveranskedjorna.
- Krav på flexibilitet och förenkling av reglering: Vissa EU-länder och industrin inom EU har förespråkat lättare bördor för mindre aktörer, handlare i nedströmskedjan och mikroleverantörer. Kommissionens senaste förslag återspeglar detta.
I korthet handlar förslaget om senareläggning inte bara om extra tid utan om att omforma "hur" EUDR-registreringen sker, dvs. den administrativa bördan, datasystemen och företagens roller/ansvar i leveranskedjan.
Utmaningarna med EUDR och datahantering
För företag som är verksamma inom eller exporterar till EU:s marknad medför EU-förordningen flera sammankopplade utmaningar centrerade kring data, insyn i leveranskedjan och riskhantering, inklusive:
Krav på spårbarhet och geolokalisering
Operatörer måste ange geolokalisering (koordinater eller polygoner) för produktionsenheter, kartlägga leveranskedjor tillbaka till varornas ursprung och visa överensstämmelse med lokal lagstiftning och status som "avskogningsfri" (dvs. ingen skogsomvandling efter den 31 december 2020).
Förklaring Om Tillbörlig Aktsamhet (FOTA) och rapporteringsskyldigheter
En central del av EUDR är skyldigheten för aktörer/handlare att lämna in en FOTA till ett centralt informationssystem och dokumentera riskbedömningar, minskande åtgärder och verifiering av leverantörers praxis. Volymen och komplexiteten hos dessa skyldigheter anges som stora flaskhalsar.
Datasystemets tillförlitlighet och administrativ belastning
Behovet av en robust IT-plattform som kan hantera stora mängder inlämningar, dubbelkolla data från flera länder, riskklassificera ursprungsregioner och göra det möjligt för behöriga myndigheter att säkerställa efterlevnad anges som en viktig begränsning. Kommissionens förslag hänvisar till "minska belastningen på informationssystemet".
Nedströms kontra uppströms ansvar
Förordningen utser uppströmsaktörer (de som släpper ut den första produkten på EU:s marknad) som primär efterlevande part. Nedströmsaktörer, återförsäljare och bearbetningsföretag måste fortfarande verifiera kedjeintegriteten men har lägre direkta skyldigheter. Denna avgränsning skapar dock utmaningar gällande samordning av leveranskedjan, avtal, revision och datadelning.
Små och medelstora företag, mikroföretag och riskklassificering
Mindre producenter och aktörer (mikro- eller småföretag) saknar ofta resurser, datahanteringssystem och kapacitet för leverantörskartläggning. Kommissionens senaste förslag syftar till att lätta på deras skyldigheter (inklusive engångsdeklarationer), men ur ett affärsperspektiv väcker detta fortfarande frågor om beredskap och integration med större nätverk.
Global sourcing och efterlevnad av regler från tredje land
Många berörda varor produceras utanför EU. Att säkerställa lokal laglighet (av markanvändning, skogsomvandling, arbetskraft, exportarrangemang), insamling av nödvändiga uppgifter och hantering av leverantörer mellan olika jurisdiktioner innebär betydande komplexitet och risker.
Företag måste inte bara utvärdera sin direkta verksamhet, utan även det bredare ekosystemet i leveranskedjan uppströms (och delvis nedströms), kartlägga riskpunkter, investera i data-/IT-system och samordna med leverantörer, ofta i flera geografiska områden.
EUDR:s nuvarande status
Här är en sammanfattning av läget (från och med oktober 2025) med viktiga datum, skyldigheter och föreslagna ändringar:
- Förordningen, tidigare förordning (EU) 2023/1115, trädde i kraft i juni 2023.
- Det ursprungliga ansökningsdatumet skjuts upp från 30 december 2024 till 30 december 2025 för stora/medelstora operatörer.
- Den 21 oktober 2025 bekräftade Europeiska kommissionen att stora och medelstora företag måste följa reglerna från och med den 30 december 2025 (rättsliga skyldigheter träder i kraft).
- För mikroföretag och småföretag (”mikro-/små primära aktörer”) har kommissionen enligt sitt ändringsförslag föreslagit att deras fulla skyldigheter skjuts upp till den 30 december 2026 (istället för juni 2026).
Kommissionen har också föreslagit en sex månaders respitperiod för kontroller/tillsyn av behöriga myndigheter för större aktörer (dvs. tillsynen börjar ~30 juni 2026 för stora aktörer), medan mikro-/små aktörer kan bli föremål för tillsyn senare.
De föreslagna ändringarna omfattar förenklingsåtgärder: undantag för nedströmsoperatörer från att lämna in DDS om uppströmsoperatörer har gjort det; mikro-/småoperatörer i lågriskländer kan behöva endast en engångsförenklad deklaration; minskad börda för små och mikroprimära operatörer.
Även om uppskjutningen av fullständig tillämpning för stora operatörer till 2026 diskuterades, avvisade kommissionen en generell uppskjutning på ett år för alla.
Ur juridisk synvinkel förblir de rättsligt bindande tillämpningsdatumen de ursprungligen överenskomna tills ändringen formellt antas av Europaparlamentet och rådet.
Affärsmässiga konsekvenser: Företag kan inte förlita sig på en enhetlig försening; stora aktörer måste agera som om tidsfristen den 30 december 2025 är fast, samtidigt som de överväger en etappvis metod, övergångsregler för verkställighet och särskilda bestämmelser för mindre aktörer. Undantagen för handlare nedströms i tillbörlig aktsamhetsutlåtanden kommer att minska en viss grad av komplexitet, men de kommer fortfarande att ha enorma mängder data att arbeta med och lagra, vilket skulle vara referensnummer och verifieringsnummer .
Vad kan företag göra för att förbereda sig för EUDR år 2025
Följande steg beskriver praktiska prioriteringar för företag som förbereder sig för nästa fas av genomförandet av EUDR:
1. Stärka systemen för tillbörlig aktsamhet och dokumentation
Utveckla eller uppgradera digitala verktyg för att hantera due diligence-utlåtanden (DDS), registrera leverantörsverifieringsdata och integrera med EU:s kommande EUDR-informationssystem.
2. Upprätta protokoll för leverantörsengagemang och datadelning
Samarbeta med leverantörer uppströms, särskilt utanför EU, för att samla in nödvändig information om markanvändning, laglighet och spårbarhet. Bygg upp långsiktig kapacitet och utbildning i lokala inköpsregioner.
3. Planera för dokumentation och revisionsberedskap
Förvara spårbara register för att visa överensstämmelse under potentiella revisioner eller granskningar av tillsynen med början i mitten av 2026.
4. Övervaka regeluppdateringar och ändringar
Följ utvecklingen i Europaparlamentet och rådet allt eftersom förslaget till ändring av EUDR fortskrider, för att anpassa planerna därefter.
Den föreslagna förseningen av EUDR signalerar inte en tillbakagång från EU:s hållbarhetsagenda, utan snarare en omkalibrering för att säkerställa trovärdig och verkställbar efterlevnad. Stora aktörer har fortfarande en bindande tidsfrist i december 2025, medan mindre företag kan dra nytta av stegvisa eller förenklade skyldigheter.
För företag är denna övergångsperiod en möjlighet att stärka den interna styrningen, öka leverantörernas transparens och investera i datasystem som kan hantera due diligence i stor skala. Med kommissionens betoning på digital beredskap och proportionalitet kommer proaktivt engagemang att vara avgörande, och företag som förbereder sig nu kommer att minska framtida störningar och få en konkurrensfördel när tillämpningen intensifieras 2026.
Om författaren
Nicolas Wolf
Coffee lover and COO of Era of We
Add comment
Mer om The Innovation Lab
Anmäl dig och bidra nu